mianor

I dag fick jag vänta på taxi 10 min men det berodde på att jag åkte ensa upp och chauffören visste att då hann vi i tid fast vi startade lite senare. I dag skulle de röntga mig också vilket de gör för att se så beh tar på rätt ställe. Detta tar lite längre tid och plötsligt får jag ont i bröstet, svårt att andas och börjar gråta.Jag blir erbjuden samtal med läkaren men jag vill bara hem. Inser själv att det är en "släng" av ångest. Inte detta också, nu börjar jag på allvar bli rädd att inte kunna komma tillbaka till jobbet, men jag pratade med taxi föraren när jag var ensam i bilen på väg hem och vi pratade om mitt jobb och då kännde jag att jag kunnde längta dit. På hemresan var en 22- årig tjej med som bor här i byn. Hon har suttit i rullstol sedan födslen och hon utstrålar något speciellt. Hon har gått igenom så otroligt mycket men hela hon har en sådan underbar utstrålning.Man nästan skäms att man mår som man gör men, men vissa dagar är bra andra skit. Jag ringde och "gnällde" på serviceresor ang hantering av kvitto och frikort vilket skulle ta upp till 14 dagar. Fick ett samtal att jag redan nu har frikort. Stackars alla som inte orkar "tjafsa" de får snällt vänta eller hoppas de på folk som inte orkar skicka in kvitto och bara fortsätter betala. Fy va gnällig jag är nu får väl skärpa mig.